Klusteramning - Kännetecken, orsaker och tips

Publicerad
Uppdaterad
Hanna Pauser
Skriven av , Certifierad doula & skribent
Iris Ciba
Medicinskt granskad av , specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin
Bebis i famnen som klusterammar

Informationen i denna artikel är avsedd för friska, fullgångna bebisar. Följ alltid råd från din barnläkare, mvc-sköterska eller andra vårdgivare. Om du är orolig för din bebis hälsa, konsultera din vårdgivare.

Vill din bebis amma oftare än vanligt eller vara vid bröstet under flera timmar? Detta kallas klusteramning och är ett naturligt beteende i samband med utvecklingen hos ammande bebisar. 

Här går vi igenom allt du behöver veta om klusteramning!

Bebisar utvecklas snabbt och i samband med det förändras också deras beteende och behov med korta mellanrum. Klusteramning kan uppkomma i samband med bebisens förändrade behov,  tillexempel för att stimulera mjölkproduktionen vid tillväxtspurter eller ge lindring vid perioder av obehag, som tillexempel vid sjukdom eller tandsprickning.

Vad är klusteramning?

Klusteramning innebär att bebisen ammar väldigt tätt under en period. Det är ett naturligt beteende som främjar en ökning av mjölkproduktionen och sker ofta i samband med att mjölkproduktionen ska komma igång efter födseln eller när den behöver öka under en tillväxtfas. 

Bebisar kan också vilja amma oftare när de känner sig osäkra, oroliga eller behöver närhet, vilket är särskilt vanligt under perioder av förändring eller utveckling. När en bebis är sjuk, inte mår bra eller har ont, som vid tandsprickning eller efter vaccinationer, kan de också vilja amma oftare för tröst och lindring.

Klusteramning för att öka mjölkproduktionen

Produktionen av bröstmjölk regleras av utbud och efterfrågan. När mjölkblåsorna hålls “tomma” under längre perioder, samtidigt som brösten stimuleras av bebisen som ammar skickas signaler till den ammande mammans kropp om att utsöndra mer prolaktin och att öka mjölkproduktionen. Mjölkblåsorna töms dock aldrig helt och hållet, mjölk bildas och fylls på hela tiden även när bebisen ammar.

När bebisen växer kan den vilja amma tätare för att hålla sig mätt. De kan till och med vilja vara vid bröstet i flera timmar i sträck. De tar vara på varje droppe av mjölken som ständigt fylls på, och håller de även brösten “tomma” samtidigt som de stimuleras, vilket ger en kraftig signal till din kropp om att öka produktionen av bröstmjölk. 

Man kan tänka på klusteramning lite som att bebisen “lägger in en beställning” om mer bröstmjölk. När bröstmjölksproduktionen hamnar i fas med bebisens ökade behov, vilket brukar ta ca 1-3 dagar, brukar klusteramningen minska.

Tecken på klusteramning

Tecken på klusteramning kan vara att bebisen vill amma tätare eller nästan konstant under en period. Beroende på om din bebis är nyfödd eller om ni har kommit en bit på er amningsresa så kan detta se olika ut. Nyfödda bebisar kan ibland vilja amma nästan konstant, med bara några korta uppehåll. De kan stundtals vilja ligga vid bröstet i flera timmar i sträck. Detta är särskilt vanligt under de första dagarna efter födseln när mjölkproduktionen ska komma igång.

Vid senare tillväxtfaser, tex. runt 6 månader, kan det istället ofta ses som en förändring där bebisen går från att vilja amma med längre mellanrum, till att vilja amma betydligt tätare under en period, till exempel varje timme eller så tätt som med 30 minuters mellanrum. 

När brukar klusteramning uppstå?

Bebisar växer och utvecklas i sin egen takt, vilket innebär att klusteramning kan uppstå när som helst under amningsresan. Det finns dock vissa perioder då klusteramning är särskilt vanligt. Under dessa perioder går bebisar ofta igenom större tillväxtsprång och mjölkproduktionen behöver ökas kraftigt, vilket leder till mer intensiv klusteramning.

Här är en beskrivning av de vanligaste tidpunkterna för klusteramning och de tillväxtfaser de kan vara kopplade till:

Klusteramning åldrar

Klusteramning nyfödd

Det är vanligt att en första fas av klusteramning inträffar under de första dagarna efter födseln. Detta sker för att stimulera produktionen av mogen mjölk och ersätta den råmjölk som producerades under graviditeten och de första dagarna efter födseln. 

Klusteramning 2 - 3 veckors gammal bebis

Vid 2-3 veckors ålder ökar bebisens behov av bröstmjölk i takt med att de växer. Under denna period är det vanligt att bebisar har en fas av klusteramning för att öka mjölkproduktionen i takt med deras ökade näringsbehov.

Speciellt vanligt är det att klusteramning under de första månaderna sker på kvällen, när prolaktinnivåerna är naturligt som högst.

Klusteramning 3 - 4 månaders gammal bebis

Vid 3-4 månaders ålder går bebisar ofta igenom en tillväxtspurt och upplever även flera större utvecklingssprång. Den motoriska utvecklingen gör även att de börjar använda mer energi, till exempel när de lär sig att stödja sig på armarna när de ligger på mage, hålla sitt huvud stadigt och greppa och hålla i saker.

Under denna period är det vanligt med en fas av klusteramning för att justera mjölkproduktionen efter bebisens ökade energibehov. 

Klusteramning 6 månaders gammal bebis

Vid 6 månaders ålder går bebisar ofta igenom en kraftfull tillväxtspurt och utvecklas mycket både mentalt och motoriskt. Under denna tid börjar många bebisar också introduceras till fast föda. Det kan dock ta olika lång tid för bebisar att effektivt börja tillgodogöra sig näringen från maten.

För att möta det ökade näringsbehovet under denna period är det vanligt med en fas av klusteramning runt 6 månaders ålder. Denna period kan också sammanfalla med tandsprickning, vilket kan öka bebisens behov av tröst och närhet genom amning.

Hur länge brukar klusteramning pågå?

Klusteramning för att öka mjölkproduktionen brukar vanligtvis pågå i cirka 2-3 dagar och minska när mjölkproduktionen hunnit ikapp med bebisens ökade behov.

Om bebisen går igenom tandsprickning, är obehaget ofta som störst 1-2 dagar innan tanden tittar igenom. Därefter brukar behovet av extra närhet och lindring genom amning att minska.

Om bebisen är sjuk, kan den ibland vilja amma tätare och äta mindre vanlig mat under en längre period. Detta fortsätter oftast tills infektionen har passerat och kroppen inte längre behöver extra vätska och näring. När bebisen är sjuk är det en stor fördel att ha amningen så att bebisen kan kompensera för sämre matintag och ökat vätskebehov.

Tips vid klusteramning

Klusteramning kan ibland kännas väldigt krävande. Det är vanligt att känna att det enda man gör är att amma och att de egna behoven blir åsidosatta. 

Amma fritt

För att amningen på bästa sätt ska hamna i fas med bebisens utveckling rekommenderas det att amma fritt, alltså att låta bebisen amma så ofta de vill, förutsatt att det känns okej för dig. Genom att amma fritt, även under klusteramningsperioder, kan du stötta ökningen av mjölkproduktionen så att bebisen får tillräckligt med näring och att amningen anpassar sig efter barnets behov.

Ha tålamod

Oftast varar klusteramning enbart en kort period, tills mjölkmängden har ökat, vilket vanligtvis sker inom några få dagar.

Under en klusteramningsperiod kan det vara skönt att ställa in sig på att ta det lugnt hemma och följa bebisens signaler. Titta på serier, läs en bok och låt bebisen få amma så ofta den vill.

Påminn dig själv om att du gör ett jättejobb för din bebis och att perioden snart kommer att vara över. Att ha tålamod och ge sig själv tid att vila och återhämta sig är viktigt för både dig och din bebis.

Hitta pauserna

Om din bebis inte ammar aktivt kan det vara skönt att ta loss bebisens tag och på så sätt skapa lite pauser mellan de täta amningarna. Ofta går det att skilja på aktiv amning och lösare "snuttande" där bebisen inte suger kraftigt och inte sväljer mjölk, till exempel när de somnat vid bröstet. Titta efter sugande och sväljande rörelser i tinningar och käke, och lyssna efter klunkar.

Ta loss bebisen genom att bryta vakuum

För att undvika skavsår är det bäst att alltid bryta vakuumet innan du tar loss bebisen. För in ett rent lillfinger i bebisens ena mungipa och släpp in lite luft så att vakuumet bryts innan du tar loss bebisens tag.

Ät, drick och ta pauser 

Amning är både energi- och tidskrävande. Försök ta hand om dina egna behov lite extra under klusteramningsfasen och se till att äta och dricka ordentligt. Ett tips kan vara att göra en amningskorg med vatten, snacks och underhållning och andra förnödenheter som du lätt kan bära med dig runt i hemmet. 

Kom ihåg!

Kommentarer som “bli inte en mänsklig napp” eller “du kanske inte har tillräckligt med mjölk” är förlegade. förr gavs föräldrar råd om att amma vid regelbundna tillfällen med några timmars mellanrum istället för att amma fritt på bebisens signaler vilket stöds av nyare forskning. Det är alltså inget man behöver lyssna på eller känna stress över.

Att bebisen vill amma tätt betyder inte att mjölken inte räcker till utan är ett naturligt beteende som är nödvändig för att mjölkmängden ska öka. En napp är i grund och botten ett substitut och en kopia av ett bröst, inte tvärtom (även om det ofta kan vara ett väldigt hjälpsamt sådant). 

Fri amning är positivt för amningen och därmed för din bebis hälsa.

Klusteramning på natten

Om klusteramning sker på natten kan det bero på att bebisens dygnsrytm är omogen. Fram tills bebisen är cirka 3-5 månader är den inre klockan för natt och dag ännu inte fullt utvecklad. Det kan medföra att klusteramningen lika gärna kan infalla på natten som på dagen. Här kan du läsa mer om hur du kan stötta utvecklingen av den cirkadiska rytmen.

Det kan även finnas andra orsaker till att bebisen klusterammar på natten. Vi går igenom flera av dem i den här guiden.

Klusteramning hela dagen - är det normalt?

Ja, det är normalt att bebisen ammar tätt under hela dagen och inte enbart under kvällen. De kan till och med vara vid bröstet i flera timmar i sträck, även om de kanske inte ammar aktivt hela tiden.

1. Kent JC, Mitoulas LR, Cregan MD, Ramsay DT, Doherty DA, Hartmann PE. Volume and frequency of breastfeedings and fat content of breast milk throughout the day. Pediatrics. 2006;117(3), https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16510616/

2. Dewey KG. Nutrition, growth, and complementary feeding of the breastfed infant. Pediatr Clin North Am. 2001;48(1):87-104., https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11236735/

3. Ball HL. Breastfeeding, bed-sharing, and infant sleep. Birth. 2003;30(3):181-8, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12911800/

4. Stuebe AM. The risks of not breastfeeding for mothers and infants. In: Ip S, Chung M, Raman G, Chew P, Magula N, DeVine D, Trikalinos T, Lau J, editors. Breastfeeding: Maternal and Infant Health Outcomes in Developed Countries. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US); 2007. (Evidence Reports/Technology Assessments, No. 153.), https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK148970